Till Förvaltningsrätten i Linköping

Yttrande apropå överklagande 2997-11

De chefstjänstemän, som vi under förra mandatperioden samarbetade med på ett smidigt sätt, har nu yttrat sig över det ärende vi besvärat oss över. De har, helt utifrån sitt uppdrag att tjäna den sittande majoriteten, skickat in en välformulerad inlaga, som på olika sätt kan tyckas leda i bevis, att vi i oppositionen inte vet vad vi pratar om. Men så illa är det inte!
Det vi främst reagerade över framkom givetvis i vårt ursprungliga överklagansdokument, men när vi nu får chansen, vill vi ytterligare tydliggöra var vi ser brister.

Vi kan leva med att BoU har mandat att förändra lite i skolorganisationen, och redan rektorerna bör ha ett ganska väl delegerat mandat i det fallet.
När vi 2009, då i majoritet, konstaterade att varken elevantal eller ekonomi gjorde det försvarbart att fortsätta med högre årskurser i de tre ”ytterskolorna”, var vi helt inställda på att ett sådant beslut skulle kunna fattas just i BoU-nämnden. Då hävdade emellertid den dåvarande oppositionen att detta bara var ”första spiken i kistan” för en nedläggning, något som aldrig funnits som någon dold agenda från vårt håll. Därmed, menade man, skulle det handla om ett ärende av ”principiell betydelse” enligt §6 i reglementet för Barn- och utbildningsnämnden.

Kanske skulle vi då ha gjort som majoriteten nu gör och drivit igenom beslutet i nämnden? Inför risken att hamna i utdragna processer med överklaganden etc, valde vi dock att föra upp ärendet till KF, även om det innebar en tempoförlust. Under resans gång hade vi dessutom regelbundna kontakter med alla berörda parter för att skapa ett fullgott beslutsunderlag.

Visa av dessa erfarenheter lade vi i KF till en beslutssats för att kommunen inte i framtiden skulle behöva sväva i okunnighet om vilken instans som hade mandat att klubba skolorganisationen utifrån rådande elevantal och ekonomiska läge, dvs BoU. Så långt är vi med i tjänstemännens beskrivning av läget.

Vad har då hänt nu?

Jo, i ett läge när den kommunala ekonomin som helhet definitivt inte har förbättrats och elevunderlaget bara förändrats marginellt, då bygger den nya majoriteten upp en ny skolorganisation med hjälp av helt nya principer för elevpengen!
Om man ändrar ”principer” måste det väl handla om ett ärende av ”principiell betydelse”, eller hur?

Sådana ska, vilket också noterats ovan, behandlas i KF. Att med hänvisning till KF-beslutet i oktober 2009 inte göra det, innebär att flagrant övertolka betydelsen av den beslutssats som handlade om ”förändrade förhållanden”. Den kom ju till för att en framtida återföring av årskurser till ”ytterskolorna” inte skulle behöva klubbas i KF utan i den politiska församling där den hörde hemma – inte för att genomdriva principiellt viktiga förändringar i systemet för elevpeng, förändringar som dessutom utformats på ett sådant sätt att en av tre mindre skolor uppenbart förfördelats.

Detta sistnämnda förhållande borde väl också kunna antas ha en (negativ) ”strategisk betydelse” för den berörda orten och därmed automatiskt höra hemma i fullmäktige, eller hur? Just den typen av problematik som nuvarande majoritet i oppositionsläge protesterade högljutt emot…

Med respekt för demokratin valde vi den gången att föra upp vårt ärende till fullmäktige. Varför väljer nuvarande majoritet att hantera ”principiella” frågor på ett annat sätt?

Utifrån det som framförts ovan kvarstår vårt överklagande.

Ann-Sofie Lifvenhage (M) Sarah Kinberg (FP)
Ingalill Fredriksson (C) Bo Wingård (KD)

PS. Insänt i slutet av juli 2011 ... svar har ännu inte inkommit!

LÄS ÄVEN VÅ RESERVATION PÅ BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN ...